Besynnerlig

Det var en buss som stod på tvären över vägen som gjorde att det var kö. En buss på tvären gav mig tid att tänka. Först ba fuck liksom ba. Men det var bra att jag fick den tiden - för det har varit en besynnerlig dag. Och lite tid för att tänka lite på morgonen var nyttigt för mig som annars åker till jobbet på fyra minuter.

Dagarna har ofta små besynnerlig vändningar nowdays.
Men, jag har lovat mig själv att inte rusa när de små besynnerliga sakerna inträffar. Utan fundera först och sen agera eller inte agera. Det bestämde jag i bilen.
Allt händer av en mening.
Det är så tydligt.

När man blir äldre är man bara så upptagen med vardagen och dess bestyr. Och sin egen självupptagenhet att man missar de där små besynnerliga händelserna som bildar fortsatta stigar.

Och det bästa är - att ibland kan man styra besynnerligheten lite - men det sker först när man har lärt sig att behärska förmågan att se dem.
Tänk på det ni.

Nu kan man ju lätt tro att jag har rökt gräs eller fått någon psykos - för lite svamligt är inlägget. Men icke.
Jag är bara lite besynnerlig. Och mystisk.

Det är mitt nya. Mitt 2012. Det besynnerlig året. Ut med Bridget Jones. In med den besynnerliga.