Snusktant får väska OCH servicebok

Vad var det jag sa. Man kan lita på Ulricor på serviceavdelningar. Hon har skickt någon form av servicebok idag. Imorgon borde jag få den. Men, när det är bilhandlare inblandade bör man inte ropa hej innan serviceboken är i brevlådan. Så detta är kanske inte slutet i den spännande historien om serviceboken. Tur, tänker säkert ni, för utan en en historia i olika kapitel om en servicebok blir livet rätt jävla fattigt.
Själv har jag haft ett rikt liv idag. Rikt på bra saker.
Visar det i bilder.







Utemöte på jobbet är helt jävla fantastiskt dagar som denna. Det är så vackert att man vill hoppa runt och skrika. Men det verkar märkligt och kan leda till avsked skulle jag tro. Man vill också hemskt gärna korka upp en vinare och njuta av utsikten. Och bli full som ett ägg och ramla över räcket.





Fotbollsträning. Check. Kollat in typ 17-åriga fotbollskillar och känt mig som en snusktant. Check.





Supernyttig middag med vänner. Vännen med kniven, hans pizza såg ut vagina. Det tyckte jag var mycket kul och jag upprepade självklart detta vid ett flertal tillfällen och lekte honom så här:
- Jag tar gärna pizza 41, en Vagina.
Sen höjde han kniven. Då slutade jag.





Sen infann sig ett lyckorus. Den sanna lyckan är ju väsklyckan som ni vet. Har väntat typ 7 månader på denna gobit. Idag kom den och jag blev glad.





Så glad att jag log. Det ni!
Bra dag. Soft.

Serviceboken - inledningen

Okej.
Drog till bilhandlaren idag.
Han var hal. Så klart.

Jag gick ganska mjukt fram de första fem minuterna. Var trevliga tjejen. Han kom ihåg mig. Han skulle se vad han kunde göra och skulle fixa den där serviceboken. Han trodde iof. att han hade skickat den till mig, mumlade han. Fet fara, sa jag och gick på lite hårdare. Jag slängde mig med ord som "köpt i god tro" och "jag er mig aldrig". När vi kom till om han kunde köpa tillbaka bilen gav han mig ett skambud. Så klart.
Jag skrattade högt och ljudligt så att det ekade i bilhallen.

- Men det går ju inte förstår du väl, sa jag. Nu måste jag sälja den på Blocket och om jag ska göra det måste jag ha serviceboken, sa jag och log mitt bredaste smajl.
- Jag ska se vad Ulrica på servicen kan göra, vi får höras senare i veckan, sa han.
- Jag ger mig aldrig, jag är mycket jobbig, avslutade jag och fnissade lite sen växlade jag och såg arg ut.

Sen gick jag. Han såg lite rädd ut. Det var bra.
Sen höll jag mig lugn ett par timmar.
På eftermiddagen mailade jag ett snyftmail om att "jag som ensamstående mamma behöver alla slantar man kan få inför sommaren och utan servicebok skulle ju det bli så svårt, så svårt". Mailet gick till bilhandlaren OCH Ulrica på servicen. Nu är hon insyltad. Bra. Jag tror på Ulrica. På bilden på hemsidan ser hon ut som en brud som bryr sig mycket om serviceböcker.

På eftermiddagen började jag alltså att spela på känslor. I steg tre kommer jag att ta till den mer hårda militärstilen.
Planen är ju att han ska köpa tillbaka skiten. För en skälig summa. Inte en bilhandlarskojarsumma som han erbjöd idag, för någon servicebok kommer jag nog inte att se.
Operationen fortsätter. I nästa steg kommer jag tala om PLUS och Sverker. Det är min plan.
Fan har man köpt en bil med servicebok så ska man ju kanske få den. Det kan jag tycka.
Spänningen är ooooooooliiiiiiidlig. Visst?

LSD-trpp

Fan den nya parken ser ju lite ut som ett verk av någon på LSD. Visst?

Orka skriva igen

Man kan ju ta en bild på sin Facebook-uppdatering och lägga upp på bloggen. Två socialamedierflugor i en smäll liksom. Jag är sjukt smart. Galet egentligen. Finns liksom ingen hejd på smartheten.





Kolla liksom vad guden födde fram just. Soft.

Jakten

Låt jakten på serviceboken börja!
Jag börjar lite snällt.

Se där, se där

Jag lyssnade på mig själv! Det tillhör ju inte vanligheten att jag lyssnar på mig själv. Egentligen lyssnar jag inte direkt på någon när jag tänker efter. Jorå. Jag lyssnar på de som jag tycker är vettiga. Det gör jag faktiskt. Jag är ju ingen rebell liksom. Nä. Jag är en varannanveckamorsa med ångestproblematik och hängbuk. DET är vad jag är.
Nu ska jag lägga in 3284 bilder från iphonen på datorn. Får väl se om det kan bli ett litet blogginlägg som summerar de senaste månaderna. Det vore ju festligt.

Upprepas i mitt huvud gång på gång

Om jag reser mig ur sängen och går ut och går en lång promenad kommer jag må mycket bättre och kan med gott samvete ligga i soffan heeeeela kvällen.
Gå då Anna! Eller va fan run Anna, run! Snälla?

Att blogga från iPhone

Fan. Massor med fel i texterna från ikväll. Autorättning är boven i dramat. Blir ju mer fel än rätt. Men orka rätta nu. Ni får gissa vad det står. Se det som en lek från mig till er. Jag är så snäll. Godnatt.

Duktighetsfruktsallad

Bra kväll är slut. Hämtade barnen på min barnfria lördag. Fixade lördagsfiesta med sånt som barn gillar. Kokain och transor alltså. Närå. Godis, glass och charktallrikar. Och uppvärmd pizza för att riktigt spä på onyttighetstemat. Tänkte göra fruktsallad för att känna mig som en såndära vettig morsa. Men sket i det. Orka liksom. Godiset vinner ju över duktighetsfruktsalladen på nolltid och så står man där med halvvarm fruktsörja och blir lack. Man har ju varit med förr.
Godnatt.

Vapen: Push up och fuck-me-pumps

Alltså. Jag har två bilar. Det är ju inte alls ekonomiskt. Inte alls. Det är dumt också i synnerhet då den ena bilen står hos mamma och pappa och har gjort det i tre månader. Hur som. Idag var jag där och fixade till den lite. Efter sjukt mycket om och men så klart. Med assistans av exmaken och pappa fixades den. Man får inte vara dum.
När den var helt klar bad min far mig att leta efter serviceboken. Jag letade. Fann den icke. Kom på att jag skulle ha fått den av bilhandlaren i efterhand. Det fick jag INTE. För det glömde jag bort. Så klart. Sånt KAN MAN INTE glömma bort enligt min far. Men det kan man. Om man är jag. Nu måste jag åka till bilhandlaren och försöka få tag på serviceboken 1,5 år efter jag köpte den. Typ omöjligt skulle jag tro.
Min plan är att tvinga handlaren att köpa tillbaka bilen av mig till en skälig summa. Ingen jävla bilhandlarsumma.

Mina vapen undrar ni - push up och fuck-me-klackar och en bestämt och kall blick så klart! Det har ju funkat förr om man säger så.
Wish me luck!

Köpa? Någon? Snälla?

My god!

My god. Som en skänk från ovan fick jag blogglust igen. Och lust till livet i störta allmänhet. Tänk vad en liten Facebook-grupp kan göra. Att det var sååååååååå lätt!
Har ni Facebook-gruppar för era bloggar?
Jag vill gärna gilla era! You Gilla mig - jag Gilla dig likosm. Tell me!

Gilla!

Funkar "Gilla knappen" till höger? Om den inte funkar går det bra att söka på Annas Kaos på Facebook.
Annas Kaos finns alltså på Fejjan nu. Varför? Vet ej. Men jag kommer nog på något. Men "Gilla" för all del. Våga gilla!

Lyckopiller

Bästa typen av lyckopiller man kan få. Kommer sova gott inatt. Niiiiiice. Godnatt vänner.

Jag är fucking Bridget Jones

Fredag. Ensam. Hårdbrödmackor till middag. IG inte GI.
Deppmusik. Regn utanför.
Jag är fucking Bridget Jones. Muntert.

Trampa på

Andas. Det är bra.
Finner fortfarande ingen riktig mening.
Känner mig förvirrad över hur allt blev. Livet. Allt. Hittar inte min plats. Har aldrig haft det om jag tänker efter.
Well, bara att trampa på och söka efter den där platsen som är min.

Så kom försommaren

Och mitt i den årstid att längta till vandrar jag runt i min lilla bubbla med den där klumpen i magen som aldrig tycks försvinna helt. Ibland tror jag nästan att den är borta. Men så vaknar jag dagen efter och då är den tillbaka starkare än någonsin. Här vandrar jag och försöker hålla huvudet ovanför vatteytan och bredvid mig flyger livet och lyckan förbi. It's sad.
Man kanske skulle bli religös. Det kanske skulle hjälpa.

Bilder från hemma i Nacka maj 2011.

Stress

Började dagen med att försova mig sjukt mycket. Vaknade 1 minut innan jag skulle bli hämtad. På riktigt. 07.29 vaknade jag. Klockan 07.30 skulle jag bli hämtad. Jag blev sjukt stressad. Jag funkar dåligt då och då är det ju extra svårt att göra sig klar på 1 fucking minut. Men jag kom ur när droskan körde upp framför huset. Jag är så bra. Drog till Bromma. Höll på att missa planet också. Men hann.


Åt lunch och tittade på spårvagnar.


Var i någon håla på möte. Fick ångest av håleländet.


Kom hem och konstaterade att eken utanför min balle är stor och praktfull.


Sen har jag suttit där på ballen och njutit av sommar och eken.
Spännande, spännande.

Dagens bästa

Nya röda pjuck. Från en kär vän. Love them.
Uppe sent idag. Har haft en produktiv dag och då kan jag inte varva ner. Pigg som en lärka. Funtar på att vika tvätt. Då blir jag utmattad efter två tröjor. Så får det bli.

Måndag

Hade för avsikt att blogga ett långt inlägg idag. Om livet och så. Jag skrev och skrev. Sen försvann allt. Nu orkar jag inte skriva igen. Gud så jobbigt liksom.
Idag lämnade jag barnen. På bilden är jag på väg att lämna dem. Det är konstigt detta liv. Min vecka då jag är femton år börjar med andra ord. Jag skulle vilja ha en fritidsgård att gå till. Och en moppe. Dock ingen acne. Men gärna en tonårsröv och kärlek till ett pojkband.

Släpp Anna fri det är vår!

Men åhhhh vilken fantastisk söndag. Alla grejer jag gillar har varit representerade. Utom vin då. Men det går ju även utan.
Började dagen med att sova till nio. Även barnen. Det känns ju helt jävla overkligt.
Sen frukost utan bråk. Lugnt och fint. Radion spelade trevlig musik. Fåglarna kvittrade. Bra liksom.
Drog ner till vårt lokala naturtillhåll - Nyckelviken. Hängde med två sköna vänner och deras kids. Blev inbjuden på rajtantajtan på fredag. Tacksamt.
Sen hem för grillning och ballehäng. Glada barn. Glad mamma. Ska sluta gnälla om att jag mår dåligt. Ska skärpa till mig. Det är ju vår. Släpp Anna fri det är ju för fan vår!


Vit trasa dagen till ära. LFoS-tröjan för den skarpsynte.


Nyckelviken.


Grillning i Villa Eknästet. Soft.

Lördag

Värsta bästa bruden. Alice 4 år.
Jobbig men söt lunchdate.
Haft en ovanligt bra dag. Träffat folk jag gillar. Det är ju såååå man ska göra.
Men när man är en aning deppig blir allt så jobbigt. Man orkar liksom inget. Eller man orkar typ äta, jobba, ta hand om barnen, tvätta, handla mat och andas lite.
Sen är orken slut.
Men personer man gillar ger energi. Så mycket energi att jag funderade på att vika tvätt. Jag vek den inte - men jag funderade på det. Man får vara nöjd med det lilla. Hepp!

Denna vampyrlängtan

Kollar på Twilight för typ tionde gången. Den är bra. Eller Edward är bra. Eller Edward är fuckable.
Fett fuckable.
Bit mig. Jag vill också bli vampyr. Att vara dödlig är rätt jävla trist. Verkligen skittrist.

Sen sist...

...har jag:



...hittat min favvo i rosedjungeln. Hitta den iof. förra året - men fattade inte riktigt storheten. Mitt liv var dimmigt då. Nu kan jag se klarare. Men inte efter en flaska rose - då blir det dimmigt igen.


Jag har ordnat en lunch i ett residens. Flott as hell. Och formellt. Jag kan spela många spel. Jag är dock expert på ADHD-spelet.


Jag har käkat på Grand. Gillar toaletterna där. Nästan mer än maten. Jag är inte som andra. Alls.


Har gått ner i en dal igen. Mörkt. Varit här förr. Kikar då och då på min fina bricka som hänger på med min bilnyckel och upprepar det som står ett par gånger.
Den fina brickan fick jag en gång av en rödstrumpa från Östermalm.