Bloggträff

Är det inte dags för bloggträff snart?
Det är det va?
Några som vill hänga och prata bloggar och frossa i besöksstatistik?

Lördag i Kungliga Nacka

Idag har jag inte gjort många knop. Faktiskt inga alls. Jag har legat som en strandad val i soffan. Jag har legat där och sett hemmet förfalla.
Vissa dagar orkar jag inget. På kvällen får jag ångest att jag har varit så förbannat jäva slö. Fetma är ett symtom på slöhet kan jag tycka. Dit vill jag ju inte igen och ångesten är därmed fullt utblommad.
Just där befinner jag mig nu.
Jag toppade mitt soffliggande med mitt favoritprogram Melodifestivalen.
Jag tror att Agnes kan vinna.
Inte för att jag gillar Agnes så värst mycket - men jag tror ändå att hon vinner.
Vad de gäller de andra bidragen är jag mycket förvånad att det svenska folket skickade vidare operasångerskan. Jag trodde att det bidraget skulle vara för udda och läskigt för Allan Ballan i skinnsoffan i Sveg och Britta Snippa med groggen i handen i Ystad. Svenskarna brukar ju generellt vara rädda för det som står ut och är annorlunda - men tydligen gillades detta och på så sätt är det ju bra, även om jag kan tycka att Sarah med sveriges största lungor i dubbel bemärkelse var mer värdig att gå till final.
Vad tycker ni?

Nu ska vi tävla

Tävla och vinn presentkort på barnkläder. Länka från din egen blogg (använd gärna bilden), om du inte har någon blogg går det bra att maila fem vänner och cc:a annaskaos@hotmail.com.
Jag väljer vinnaren om en vecka. Om jag inte är full nästa lördag. Då får det bli på söndag. Kör!

Använd denna text till din blogg eller mail:
"Jag tävlar på Annas Kaos om ett presentkort på 450 kr hos Pixiekids barnkläder. Pixiekids säljer fantasifulla, vackra och coola barnkläder till unga stjärnor. Gör som jag och upptäck Pixiekids du med!"

Samtal från Solguden

Ra ringde idag.
Han ville att vi skulle rotfylla den 26 mars.
Han lovade att han inte skulle ge mig elchocker.
Annars kan det ju vara trevligt med lite elektrisk känsla vid rotfyllning.

Jag åker hellre till Mallis

Vad kostar det egentligen att rotfylla?

Fondeukatastrof

Ikväll har vi haft en foundekatastrof.
Nej, vi spillde inte ut kokande olja, men just när vi skulle börja koka massa skit i oljan insåg vi att vår kära foundegryta hade ett hål i botten.
Panik uppstod.
Där stod vi med tärnat kött, ost och grönsaker för ett helt jävla u-land men ingen gryta.
Tomas sprang till ICA - de hade ingen. Han kom hem igen, jag ringde runt till grannar.
Ena grannen hade en gasoldriven den andra med elvarianten som är säkrare när man kör med olja, men denne granne hade fräckheten att redan smidigt foundeplaner i form av att fritera bananer till efterätt.
Mitt blodsocker var på mycket låg nivå så jag blev otrevlig. Inte mot grannen, men mot Tomas.
Tomas och jag började foundebråka. Det hela slutade med att Tomas körde i verdesmod till Nacka Forum och gjorde affär på en ny fondeugryta.
Sen gick vi loss och stoppade i allt vi kunde komma över i den där grytan.
Jag toppade det hela med att sänka en hel jävla Sea salt.
Nu har jag ångest och känner mig helt slut.
Vad gör ni då?

Fredag är det finlunch som tuggas med död tand

Plötsligt händer det

Min PT

Ikväll pratade jag med min PT.
Jag saknar henne mycket,mest för att hon är så glad men även för att hon drog med mig till gymmet och lärde mig att man inte dog av träning.
Hon har flyttat till andra sidan stan.
Lämnat Kungliga Nacka.
Vansinne.
Jag ska innan 2011 ha fått henne att flytta tillbaka.
I norrort kan man ju inte bo. Det vet ju alla.

Bloggtips

Jag vill nog gå så långt som att säga att detta är den roligaste bloggen just nu.
Lätt.

54

Tingeling håller på att ta körkort.
Det är spännande att följa.
Själv tog jag femtiofyra lektioner.
Jag har aldrig hört om någon som har tagit fler.
Har ni?

Why me!?

Idag var jag alltså hos tandläkaren.
Det var första gången på tio år.
Jag har liksom inte haft tid, saker har kommit i mellan. Ja, ni vet hur det kan vara.

Jag antog innan att jag förmodligen skulle ha hål i varje tand.

När man går till tandläkaren vill man inte att man ska ha käften full med hål då kostnaden för att fixa hålen motsvarar en hel årslön. Man vill inte heller att tandläkaren är manlig och man vill absolut inte att denna man är foxy. För är tandläkaren foxy känns det mer obekvämt att öppna sin mun som är full med matrester från lunchen. Dessutom är det extra skämmigt att berätta att man både röker och snusar.

Tandläkaren som uppenbarade sig i rummet efter att slaven (tandsköterskan) hade placerat mig i stolen var foxy som fan. Mörk. Som en jävla gud. Muskler under den blåa tandläkartröjan. Lite som att vara med i introt till en porrfilm. Typ. Inte för att jag har sett någon, men jag kan tänka mig att det är så alltså.
Det visade sig alltså att min tandläkare var Solguden Ra. Förra gången, för tio år sedan, hade jag en småkorpulent dam. Det var bättre. Men hon är säkert död nu.

Tandläkare Ra tittade i min mun - jag höll andan så att han inte kunde känna att jag hade öst i mig vitlökstapenade till lunch ett par timmar tidigare. Det funkade inte. Han frågade om lunchen hade varit god och log med sina kritvita tänder.

Tandläkaren Ra började sen prata till sin slav (tandsköterskan) på sitt gudaspråk. Något i stil med tre-fyra universal bakitus. Det där hemliga tandläkarspråket de har ni vet. Man ligger som ett jävla fån och gapar och tandläkaren pratar det hemliga språket medan slaven hans skriver in allt i datorn.
Egentligen skulle det ju kunna säga vad fan som helst. Det är en sjuk situation.

Hur som. Jag hade inga hål. Bara tandsten. Det var bättre sa Ra att ha tandsten alltså.
Sen förklarade jag att jag hade problem med en hörntand. Att det gjorde lite ont i roten liksom.
Han röntgade - eller slaven tryckte på knappen och röntgade, Ra, ja han stod lite nochalant bredvid.
Att vara tandsköterska kan ju vara en av de mest förnedrande jobben. Slavar för tandläkare och det är liksom ok att göra alla skituppgifter. Det känns tämligen förlegat.
Efter ha kollat på plåtarna som tandsköterskan hade klickat fram så gissade han att hörntanden var död.
- Död!? tänkte jag. Kan detta vara min chans att få Carola-tänder!?
Jag frågade direkt. Han sa att de inte drar ut döda tänder. De får sitta kvar. Man rotfyller skiten. No carola tänder för mig. Jag kommer fortsatt se ut som Freddie Mercury.
- Fuck, tänkte jag.

Tydligen är det tre steg man måste genomgå för att kolla om en tand har kolatvippen.
Steg ett är att ge elchocker. Först till de friska tänderna för att man ska veta hur det känns - sen den misstänkt döda tanden. Det känns sjukt mycket att få elchocker i friska tänder ska ni veta, så mycket att jag slog ut med armarna i smärta och råkade slå till Ra på hans penis.
Tandläkare Ra skrek till.
Jag fick fnitterutbrott då jag insåg att jag hade slagit till tandläkaren på kuken, även slaven fnittrade.
- Why me!? Why me!? hann jag tänka.

Efter det hade lagt sig gick vi vidare till steg två.
Steg två var att ta någon gelé som man kylde ner med kylspray så att det blev extremt jävla kallt. Som att ta en isbit mot tänderna gånger hundra.
Jag skrek igen när han tryckte skiten mot tänderna. Denna gång hade jag knäppta händer för att inte slå honom på ballen igen.
Inget kändes i hörntanden.
Sista steget var att borra i tanden.
Just när han skulle börja gick strömmen på hela tandläkarmottagningen. Märkligt.
- Är detta dolda kamerna, frågade jag då.
Ra skrattade.
Vi connectade kan man säga.

Jag slapp alltså steg tre.
Men han kunde med de två första stegen ganska säkert säga att tandjävlen var död.
Efter strömmen hade gått sa han att vi bokar en ny tid för borrning, det sista steget.
- Jag är helt svettig, sa Ra.
Det var jag med.
Som om vi hade älskat passionerat.
Det hade vi alltså inte.

Vi kan väl säga som så - jag längtar inte direkt till återbesöket.

Nu tandläkaren

Jag funderar på Carola-tänder.

Påsar från dagis

Idag innehållande magsjuka. Igen. Bajs.

Denna finns nu i min mage

Magen är lite svullen. Det ser kul ut. Det finns inget mer att tillägga just nu. Eller jo. Vi säger inget om detta till min matblogg. Ok?

Jag har målat naglarna röda

Något mer finns inte att tillägga just nu.

När bägaren rinner över

Jag har haft ett bryt ikväll.
Jag får det då och då.
Bryter ihop av lite olika anledningar.
Hulkar, gråter och fräser.
Nu är jag helt slut.
Dessutom har jag slaviskt följt nyhetsrapporteringen om Viktoria och Danne. Jag blir rörd. På riktigt.
Sen toppade jag med "Den rätta för Rosing" och en del av något program med män som har sex med bilar. Det tog den sista energin.
Nu orkar jag inte mer.
Jag går och lägger mig.

Äntligen!

Då har man en inbjudan att vänta då.

Fiffigt

När man inte orkar blogga i den ena bloggen är det bra att kunna länka till den andra.

Är detta inlägg ett symtom?

En läsare kommenterade just att jag förmodligen lider av någon bokstavskombination.
Kan det vara så? På allvar.
Vilken skulle det vara i så fall?
DAMP?
ADHD?
Jag är lite manisk kanske. Men inte så att det stör. Eller?
Shit.
Jag kanske är helt bananas utan att fatta det.
Fan också.
Nu fick jag ångest.
Kan det vara ett symtom på något?

85%

Men gud så jävla bra!
Men det stod inget om Sea Salt?

Klart man ska gå

Jag ska på Madonna. En vän har fixat biljetter.
Jag kan tycka att alla som missar denna chans inte har riktigt koll på läget.
Det är liksom självklart.

Nolla

Idag skrev jag ett protokoll på ett möte.
Ett protokoll som ska lämnas till högsta hönset på företaget.
Jag brukar be min chef läsa igenom innan det lämnas så att inget olämpligt nämns men nu är han på sportlov.
Jag fick då be det näst, näst, näst högsta hönset kolla innan det lämnades till det högsta hönset.
Mitt syfte var mest att han skulle kolla om jag hade nämnt några affärer som är för tidigt att nämna för högsta hönset. Vad vet jag liksom? Bästa att dubbelkolla kan jag tycka.
Han läste och kom till mitt rum.
- Det var väl ok, jag rättade lite. Stavfel och du har stavat ditt namn fel också.
Och visst hade jag gjort det. Jag hade fokuserat så jävligt på att inte blanda ihop alla affärer så att jag liksom hade glömt stavningen lite. Eller lite och lite - jag hade för fan stavat fel på mitt namn. Det mest basala.
Jag är nolla.
Jag får fetångest av sådant.
Och är märkt för all evighet.
Nu kommer jag småspringa förbi hans rum forever and ever.

Boooooooring

Jag känner mig så galet uttråkad.
Hemmet är obeskrivligt skitigt.
Min hy är torr. Jag är blek. Jag har lugg. Huden på magen är slapp.
Jag har inget inom överskådlig tid att längta till. Inget. Nada.
Idag har jag ekorrhjulsångest.
Jag vet fan inte hur man råder bot på det.
Det skulle kunna vara en kraftig berusning, men dagen efter är så fruktansvärd så jag har varit sparsam med det sen här.
Jag vill gå på fest. Det vore det ultimata. Party. Problemet är bara det att ingen någonsin har fest och om någon mot förmodan skulle ha det så är jag inte bjuden.
Balle.

Jag tycker att det känns viktigt att ha en städad hall

Det är ju det som är första intrycket av ett hem. Att lägga ner extra energi på hallen är inte fel kan jag tycka.

Fet

Ibland glömmer jag hur jävla fet jag var innan GI.
Det är bra att titta på gamla bilder efter en helg med fusk.
Nästa vecka äter jag bara ägg.

Helgen i bilder

Fredagskvällen började med föreläsning med Ola hos GIViktkoll. Det var faktiskt första gången jag hörde han föreläsa. Han var duktig. Jag visste det mesta han berättade om GI, men jag kan verkligen tänka mig att det kan vara en total aha-upplevelse att höra honom föreläsa om man har kört med t.ex. Viktväktarna innan. Vi drack bubbel också. Jag blev lite full. Det var bra.

Efter föreläsningen gick vi GI-nördar och gjorde det vi är bäst på - äta.
Och som vi åt. Mängder av libanesisk mat.

Tjejen från Vargön hade med sig världens största väska. Jag tror hon kanske var terrorist.

Dagen efter åt vi frukostbuffé på Café String på Söder. Här ser vi Joanna.
Bakom henne sitter typiska södermänniskor. De kan eventuellt komma från Liljeholmen men häckar gärna på Söööööööder.

Och här har vi härliga Chrissan.

Och här har vi terroristen från Vargön. Faktiskt en av de trevligaste terroristerna jag har träffat.

Och här har vi ett mongo med jävligt taskig hållning.

Piercing

Ikväll har jag varit på middag hos min kära granne.
Det var bröllopsplanering och paella som stod på menyn. Mer om det senare.

Med på middagen var en trevlig tjej som kan pierca.
Alltså sticka in nålar på väl valda ställen på kroppen som utsmyckning.
Jag frågade om hon kunde pierca min navel.

Tomas har önskat att jag skulle ha en sådan i naveln.
Jag har inte önskat det.
Men jag frågade ju och kunde tänka mig att göra det för Tomas skull.
Kanske får man ligga som fan då - vad vet jag.
Det kanske kunde hetta upp stämningen här i Kaoshemmet tänkte jag.
Jag kom hem och berättade att jag kunde göra det för honom.
Som en gåva.

- Men Anna, det var ju för 8 år sen jag ville att du skulle ha det.
Nu, ehhhh, nu är du ju för gammal. Det passar sig inte då.

Jaha. Poff.
Och där förlorade han all möjlig chans till att ligga fram till jul.

Snipp, snapp slut så var den piercingsagan slut.

Luggproblematik

Detta med luggen är ett jävla problem.
Hår växer sjukt långsamt.
Jag tror att bristen på sol som vi har i detta land inte bara resulterar i att jag ser ut som ett lik utan även i att hår växer mer långsamt.
Hade jag haft något som helst vett hade jag skitit att köpa min nya jacka och investerat dessa tusenlappar i en resa till solen med syftet att odla hår och eventuellt lite skägg här och där.

Jag deltar i en orgie

Det därför jag inte har tid att blogga. Vi har det så skönt. Det hela är mycket förbjudet.

Melodifestivalen

Är det inte riktigt jävla dåligt idag?

Vi äter igen!

Så klart!

Over and out

Så.
Jag är hemma igen.
Det var en mycket trevlig kväll.
Härliga människor!
Jag ger full rapport på "gruppboendet GI-bloggare" imorgon.
Jag är galet trött.
Så trött att jag ser dubbelt och jag vet knappt vad jag heter.
Heter jag Sandra?
Nej.
Heter jag Jonna?
Nej.
Heter jag Leffe?
Nej, verkligen inte.
Heter jag Margareta.
Ja, det gör jag faktiskt. I tredje namn.

Vi äter

Oväntat? Nej.

På fredagar äter jag finlunch

För det är jag värd. Typ.

Morgondagens happening

För oss som ska på föreläsning imorgon.
Vi ses klockan 17.00 utanför huvudentrén TV4-huset.

Man kommer kunna köpa Olas böcker få hans GI-autograf i den.
Tag med kontanter.

Väl mött.

Jag är tjejen i grymma jackan med nerver i kläm.

Soyastuff - tävling avgjord

Mrs. S har vunnit utlottningen!
Grattis - maila din adress på annaskaos@hotmail.com så får du ditt pris!

Nervvrak

Om jag ska dö i natt - dör jag i min jacka.

Halva mitt ansikte domnar. Det sticker lite också.
Det började under styrelsemötet.
När jag kom kollade jag först bloggen och bloggade lite om min jacka sen ringde jag sjukvårdsupplysningen. Det gäller att prioritera liksom.
Systern på sjukvårdsupplysningen trodde på nerver i kläm.
Jag tror mer på nervvrak.
Eller stroke.
Det trodde inte hon.
Sök hjälp imorgon var domen.

Köpstark

Idag har varit en bra dag.
Lång men bra.
Kundmöte och fortsatt mycket jobb.
Toppade med ett never ending styrelsemöte nu ikväll.
På lunchen blev jag kär. I en jacka.
Jättekär.
Funderade hela eftermiddagen på jobbet. Åkte hem.
Saknade jackan. Kände att vi hörde ihop.
Tjugo minuter innan stängning lubbade jag ut, träffade av en slump Joanna utanför.
Hon körde mig till butiken.
Jag drog in och gjorde affär.
En affär för livet. Typ.
I like it.
Jag är mycket glad.
Inget gör mig så glad som materiella ting.

Mössa

Det finns fan inte ord för hur fånig jag känner mig i mössa. Men bor man i Sibirien har man inget val.

Det luktar Traderafylla för min del

Pynt i busken

Bör man satsa på att pynta av busken snart?
Jag såg att grannarna gjorde det för drygt en månad sen.
Men pynt är ju trevligt.
Lite som att vara i Thailand - men ändå hemma.
Man slipper flygresan också.
Och fnask runt husknuten. Fast just det kanske är synd.

Men är jag bra eller är jag bra liksom

Jag kom på det!
Som ni kanske vet så kör jag GI. Ehh...
I månader har jag ätit Rågkusar från Fazer för att de håller lågt GI.
Man tröttnar lätt på Fazers Rågkusar.
Idag rostade jag dem.
Men herregud! En helt annan smakupplevelse.
Tänk att lösningen har funnits på nära utan att jag har vetat det.
Lyckan finner inga gränser här i GI-templet. Nä.

(Dessutom sänker det GI. Rostningen.)

Nöjd

På jobbet var det galet mycket idag efter min släng av ebola.
Det byggs på med arbete på jobbet när man är hemma för ebola .
Det är inte så att jobbuppgifterna tar hänsyn till att man har ebola.
Men jag gillar att ha mycket att göra, jag föredrar det före lugnt tempo.
Jag gillar mitt jobb. Mycket.
Jag är så löjligt nöjd.
Nästan så man vill slå mig va?
Kom på en sak idag, det var ju en jävla tur att jag inte sa de där tre orden till min då blivande chef den där dagen i september förra året.
Då hade jag förmodligen inte haft något att göra idag om man säger så.

God natt!

Jag kan inte släppa det där med att en anonym läsare kommenterade under detta inlägg och tyckte att jag ser rysk ut. Larv. Fattar inget faktiskt.

En medberoende har talat

- Men shit vad sjuk du måste ha varit, det finns ju kvar!

Tomas ord när han hittar massa tryffelsalami i kylen, köpt i lördags.

Usch

Usch vilka långa inlägg jag skriver.
Nonsens.
Jag gillar inte långa inlägg.
Nu ska jag bara skriva korta resten av veckan.

Traderahora

Idag har jag ju som sagt varit hemma.
Karantän 48 timmar efter sista spyan är att föredra.
Man vill ju inte smitta sina kollegor och få onda ögat resten av året.

Idag har jag roat mig av min nya mani då jag känner mig frisk.
Det vill säga att hitta saker jag kan sälja. Helst på Tradera. Spänningen under budgivningen är det jag går igång på. Jag är trasig människa med innehållslöst liv eller en försäljare utan dess like. Välj själv.

Imorgon går mina pågående auktioner ut, då måste jag ha nya ute för att få frid i själen.
Jag travade då upp till vinden. Där har jag inte varit på år av förklarliga skäl.

Men skam den som ger sig. Efter svett, fula ord och höga suckar så gav vindsbesöket fin fina frukter.

Jorå.

Titta!

Massor av P.O.P-kläder och lite andra sköna märken. Går som smör i solsken på Tradera har jag sett under mina studier vad som är av eller på. Dåliga tider i Sverige - men man vill att ungarna ska ha svennelyx ändå. Då shoppas det begagnat som aldrig förr. Då slår hon till, The evil Traderahora.

Sen fann jag dessa. Kanske inte apbra för Tradera. Eller kanske. Svåra att skicka på Posten.
Men dessa stolar som stod i dammet på vinden och har gjort det i år. Inte min stil.
Googlade lite. Hittade nypriset och Traderahoran i mig blev tokig. Wet and wild typ.
Ikväll ska jag ladda upp annonser tills fingrarna blöder.

Att våga gå mot strömmen är a och o

Idag har jag varit hemma.
Jag surfade in på ticnet för att se om jag kunde komma in med tanke på denna Madonna-hysteri.
Jag stod i kö.
Sen efter ett par timmar koma jag in.
Då kunde jag ha bokat biljetter till Madonna.
Sen tänkte jag efter, detta händer ytterst sällan.

Vill jag åka till Sveriges Framstjärt om det inte absolut är nödvändigt? Nej.

Vill jag trängas med svettiga medelålders människor från varje håla i hela Sverige? Nej.

Vill jag betala hotellrum i Göteborg på något halvdassigt hotell? Nej.

Vill jag sitta på X2000 och börja spy i Södertälje? Nej.

Har jag någonsin varit riktigt lycklig i Göteborg? Nej.

Är Madonna något överskattad och lite trött? Ja.

Kommer jag ångra detta? Troligen.

Beroende

Jag är jättehungrig, pissnödig och trött som fan.
Ändå sitter jag kvar framför datorn.

Från Wikepedia, (med viss modifiering av Fru kaos:)

Att vara beroende av något är att inte kunna sluta med det. Vanligt är att man är beroende av en viss substans, till exempel alkohol, då ofta rosévin som intas i allt för stora mängder och slutar på ett skämmig sätt. Det vanliga är att den beroende har dansat på ett larvigt (vulgärt)sätt som har skapat men för både de som har sett och den beroende, vilket kallas roséism. Tryffelsalami och Sea salt-choklad är även detta förekommande i beroendefamiljen. Även nikotin är beroendeframkallande. Så ni vet.

Man kan även vara beroende av att utföra vissa handlingar. En sentida trend är att se många vardagliga företeelser som potentiellt beroendeframkallande. Detta inkluderar bloggande, värdelös TV, mat och Internet. En typ av beroende som är så vanlig och skadlig att den anses vara en psykiatrisk diagnos är hemnetkoma, traderaberoende och bloggberoende.

Nära anhöriga till beroende lider också av beroendet. Att tvångsmässigt försöka hålla den man ligger med vid tillfällen då ungarna mot förmodan sover, den bloggberoende, borta från sin egen blogg och alla andra bloggar, kallas för att vara medberoende.

Jag köper tulpaner varje fredag också.

Natti!

Tysta leken börjar nu

Efter en hemskt lång period med mannen på annan ort och efterföljande sjukdomsperioder med skrika ungar som har toppats med en sjukdom from hell behöver jag tystnad.

Jag funderar allvarligt på att flytta till Djursholm.
I alla fall en helg.
Ryktet säger att de har så kallade "tysta helger".
Man äter i tystnad, man umgås i tystnad, man tar en promenad i tystnad, man skiter i total jävla tystnad. Inga fisar. Man får absolut inte glömma att lägga papper innan man släpper kiss och bajs.

Man kan ju tydligt se att även jag är välkommen. De välkomnar alla! Även personer med allmän mundiarré eller som har extremt svårt att inte börja asflabba när man ska vara tyst.
Dessutom står det inget om att de skulle misstycka om man skulle råka vara mörkrädd som fan och måste väcka systrarna tio gånger varje natt för att i tystnad försöka förklara att det spökar i dennes rum.

"I en anda av öppenhet och respekt välkomnar systrarna enskilda gäster eller grupper i behov av andlig vila och återhämtning oavsett tro eller livsåskådning"

Se så trevligt.

Soyastuff

Så.
Nu ska vi tävla lite.
Jag har fått testa dessa produkter. Sojastuff.
Bra om man är lite känslig mot laktos, men även bra på många andra sätt mer om det kan du läsa här.
Vill du testa sojaprodukter? Jag lottar ut ett kit som budas hem till dig om du bor i Stockholm eller motsvarande belopp i värdecheckar om du som vinner inte råkar bo i den Kungliga Huvudstaden.
Skriv ditt namn eller alias i här i kommentarsfältet så är du med i utlottningen.
Vinnare dras sent på torsdag kväll.

Ops!

Jag tog en bit tryffelsalami.
Första födan sen i lördags.
Helvete vad det mullrade till.
Magen blev lack.
Nu ska jag äta torsk.

Nu så

Jag känner hunger!
Jag känner ett sug efter föda!
Är det lämpligt att börja med tryffelsalami?

Stauts i kräkets högborg

Idag känner jag mig lite bättre.
Det var tio år sedan jag var magsjuk sist. Kanske ännu mer.
Att ha magsjuka är nog ungefär likvärdigt med att uppleva sista dygnet innan man dör i Ebola eller någon annan dödlig och obehaglig sjukdom.
Jag har legat i sängen varvat med att ligga som en krok över toaletten.
Min hud har varit blek. Mina tuttar har varit hängigare än vanligt. Faktiskt hela jag har hängt.
Inte vackert. Alls.
Idag mår jag bättre men känner mig som dagen efter en förlossning.
Går till jobbet först på onsdag då jag har hört att man ska stanna hemma minst 48 timmar efter sista spyan.
Vi får väl alla hoppas att denna totala kroppstömning ger ett fin fint utslag på vågen.

Galet sjuk

Jag är så sjuk.
Jag har aldrig varit så här sjuk.
Jag kommer att dö.
Jag kommer i alla fall gå ner i vikt. Massor.
Tillbaka till toan.

Jag är smittad

Återkommer, kanske.

Jag är lite full i alla fall

Jag tjuvröker under köksfläkten. Det är ett jävla drag här. Galet.

Toabild

Fan.
Detta är ju inte alls lika effektfullt. Men vad fan.
Jag var på muggen på slottet i torsdags.
Värsta märkliga toaletten.
Kanske den märkligaste toalett jag varit på.
Det var lite som om någon hade blundat och slängt in en jävla toalett i ett rum.
Men - tankspridd och livrädd som jag var just då så glömde jag att skicka den till bloggen.
Well - i brist på det vanliga toabildstemat - mig på en krogtoalett - så ger jag er en ytterst ovanlig slottstoalett.

Och om ni nu känner saknad av vanliga toabilder, kan ni kolla här eller här.

Eftersnack Melodifestivalen

Lili och Susie och Måns var kanske inte helt oväntat mina favoriter.

Men skit i det.
Hur stenad var egentligen trummisen i det där larviga hårdrocksbandet?
Jag tänker på han med vita spanedx som tydligt visade konturen av mannens fulaste kroppsdel - pungen.
Han ramlade även av scenen just innan eftertexterna började gå, när bandet fotograferades.
Rock ´n roll!
Tur att jag inte var packad då hade jag missat det.
Någon annan som såg det?

Lördagskväll i Kungliga Nacka

Nu börjar det snart. The Melodifestivalen.
Jag har druckit mitt bubbel.
Jag stannar vid det då båda barnen nu är magsjuka.
Jag badar i spya här - och snart schlager.
Om barnen inte hade varit magsjuka hade de varit hos mormor och morfar och hade jag badat i skumpa och goda vänner.
Well. Nästa fredag tar jag igen det.
Vem hejar vi på ikväll?

Jag ska visst bli full ikväll

Ert ord är min lag.

Nästa fredag

Nästa fredag är det dags för föreläsning med Ola.
Vilka är det nu som kommer.
Skriv upp er under detta inlägg.

Vi ses klockan 17.00 vid huvudentrén till TV4 på Tegeluddsvägen 3.
T-bana: Gärdet

För att få följa med ska man vara medlem på GI Viktkoll.se.
Om man inte är det så kan man bli det här.

Vi har 80-talskväll

Detta var min basföda på 80-talet. Det är fan helt sjukt.

Men vad fan

Jag stod i hallen och Alice satt fastspänd i sin stol. Ett brak och plötsligt låg lampan på golvet. Är det någon som följde mig hem från slottet igår?

Tvära kast

Det är tvära kast i mitt liv.
Ena timme middag på slott med grevinna.
Andra timmen bada i spyor i lya i förorten.

Vabellivab

Jag är själv. Tomas är ju som bekant på någon evighetskonferens i södra delarna av Sverige.
Jag är själv med barnen.
Då vill man helst inte att någon drabbas av magsjuka.
Magsjuka är mycket bökigt för både drabbad och vårdare (läs:jag).
I natt fick Alice magsjuka. Hon spydde på Noel.
Sen spydde hon på min hand.
Sen spydde hon ner sin säng, sen min.
Idag är man lite trött.
Idag har man hela badkaret fyllt med nedspydda sängkläder, filtar, handdukar, täcken och kläder.
Idag har man ingen tvätttid och även om jag hade det skulle jag inte kunna gå då Alice spyr.
Trist att tvättmaskinen är sönder. Verkligen jättetrist.
Det luktar lite spy här.

Jag är rädd. Som fan.

På väg till spökslottet

Vägen är oroande lik vägen i The Shining's intro.

Natti

Man sover aldrig så bra som man gör bredvid en spikrak elektrisk finne. Kitos. Yxi. Hissi. Hytti. Natti.

Spooky

Imorgon, efter jobbet, åker jag till Ängsö slott. Klockan 18.00 ska vi mötas upp vid slottet.
Där ska jag och en liten grupp jag brukar hänga med känna lite på vibbarna i spökslottet.
Slottet är tydligen inte uppvärmt. Det kommer att vara kallt och mörkt.
Jag kommer att vara så rädd att jag förmodligen skiter på mig.
Efter spökjagandet bjuder Slottsfru Piper på middag. Nice.
Man hade möjlighet att övernatta.
Jag åker hem.

Jag hinner inte!

..och nu är räntan låg.
In på hemnet.se.
Fan vad stressad jag blir.

Gissa vad jag gör?

Jag hinner inte blogga och inte äta.
Nu äter jag middag.
Hinner knappt kissa.
Tradera. Djävulens verktyg.
Har börjat sälja allt jag kan komma på.
Jag länsar skåp.
Jag gör det inte direkt för pengarna, utan för spänningen.
Synd för Tomas att han är på konferens och jag därmed har tillgång till hela hans garderob.
Synd.

Life is sweet

Du lutar åt berusning för min del på lördag.
Det kan man tydligt se i omröstningen till vänster.
Fint att vi har barnvakt.
Fint att det är Melodifestivalen.
Fint att jag har vänner att dela detta med.
Life is sweet.

Helvete vad paket det trillar in

Och fler är på ingående!

BoomBloggare

Jag är en BoomBloggare.
Jag bör kanske skriva mer om barnrelaterade grejer för att leva upp till detta , nu är det nog mest fokus på fylla, snusk och larv. Vad är jag för mamma egentligen? Herregud.
Jag får fundera ut något bra.
Återkommer.

Du kanske vill rulla hatt med Färjan-Håkan?

Alltså. Detta skulle kunna vara så nära begreppet "att leva i en mardröm" man kan komma.
Rulla hatt med Färjan/Baren-Håkan och samtidigt bli filmad.
Har snackar vi bakfylleångest modell gigantisk.
Jag funderar på att anmäla folk jag inte gillar så mycket.
För det finns ett par.

Men visst ska det bli förbannat kul att se vilka som gör det frivilligt.
Jag vill nog även passa på att utbrista: TV-historia och dokusåpaklimax!

Utmanad - nu med bonus

Jag blev utmanad av En blev tre och Carolines ord


“Bloggaren skriver 8 ovanor om sig själv. Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 ovanor. I slutet av inlägget skriver du minst 8 personer som du utmanar.”

1. Jag kollar alltid mailen innan jag morgonkissar och sitter och hoppar på stolen av kissnödighet samtidigt
   
2. Jag röker en del
   
3. Jag snusar ganska mycket
   
4. Jag dricker ganska stora mängder skumpa
   
5. Jag äter sea salt-choklad på ett ohälsosamt sätt
   
6. Jag budar på saker jag egentligen inte behöver. Vi talar om Tradera.
   
7. Jag åker alltid taxi om jag är ute och kalasar. Det kan resultera i minst fyra taxiresor på en kväll. Det är inte så bra.
   
8. Tryffelsalami. Två ord: To mutch.
9. BONUS! Jag lusläser dödsannonserna och brukar googlar stiftelserna och fonderna som är omnämnda i annonsen om jag inte fattar vad det är för sjukdom personen i fråga har kolatvippen av.
   

Låt mig höra om era ovanor!

Den vidrigaste personen vinner ett pris!

Jag har tagit sats på lunchen

Visst är jag duktig?!
Det var sjukt jobbigt, men jag biter ihop och sväljer ångestgeggan i halsen.

Omröstningar

Förr hade jag omröstningar om allt.
Så tröttnade jag.
Jag tror att vi kanske ska gå in i en ny omröstningsperiod.
Från och med nu tar jag inga större beslut i livet utan att rådfråga er.
Det verkar vettigt.
Och rätt.

Förlåt Johanna!

Jag hetsåt just en...

Johanna!

Who's your sea salt mama?
Imorgon skickas dessa till Knivlandet.
Trogna läsare som Johanna premieras.
Jorå.

Ren och skär smärta

Att förlora en auktion en minut innan den går ut gör så ont.
Man har bevakat skiten i dagar.
Man har även passat tiden, man har bänkat sig i soffan, man uppdaterar sidan som en mentalt störd, man tuggar fradga och håller sig även fast man håller på att pissa på sig.
Dessutom bygger upp drömmar om hur jag och prylen lever lyckliga i alla våra dagar.
Så kommer det något i stil med jenny74 och lägger ett högre bud.
Jag hinner inte lägga över för då har auktionen gått ut. MED NÅGON SEKUNDS MARGINAL.
Det finns inte ord för hur jävla ont det gör.
Det gör så ont att man vill söka upp den där jävla jenny74 och sopa till henne och ta det som är mitt. Visa var skåpet ska stå. Traderaskåpet.
Ikväll reggar jag mig på ebay.
Jag är redo.
Och arg.

Dagens tanke

Jag skulle vilja föreläsa.
Jag vet inte om vad.
Men jag skulle vilja föreläsa.

Ett nej hade varit passande

Jag gillar inte att sitta med i bostadsrättsföreningens styrelse.
Jag visste att valberedningen upp skulle ringa mig i dagarna och fråga om jag vill sitta ett år till.
Jag har laddat som fan för att säga nej.
Tränat.
Hela veckan faktiskt.
Idag ringde de.
Vips så hade jag sagt ja till att sitta minst ett år till, kanske två år till jag vet inte riktigt.
Att jag aldrig lär mig.
Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej.
Hur svårt ska det vara?

Spöklänkar

Jag ser att en del ord i mina inlägg länkas och så kommer man till någon sida i stil med online-pizza.
Jag har ingen jävla aning om varför detta sker.
Det är ju lite irriterande.
Just när bloggen hade börjat fungera igen så kommer det in spöklänkar.
Aldrig för man vara nöjd.
Tur att jag har Martin i svåra spöklänktider som dessa.

Magiskt

Martin Stenmarck då.
Maritn och jag på Andy´s lekland i Sickla (och fyrahundra skrikande ungar - med deras kaffedrickande föräldrar). Magiskt.
Han böjde sig ner. Han hade röda kalsonger. Jag glodde så att ögonen höll på att hoppa ur.
Han kan möjligen ha känt sig något besvärad - men hey, jag vet ju att vi har något speciellt, jag och Martin. Han vet inte det än bara. Nä.
Sen stalkade jag honom när han skulle gå. Låtsades att jag letade efter något.
Passerade 10 cm från han. Magi. Luften darrade och jag ville brista ut i:
Jag kommer inte hem ikväll - för jag åker med diiiiiiiig heeeeeeem och så släääääääänger vi ut Hanna. Jag kommer inte heeeeeeeeeem ikväll. Yeah!
Hanna var inte där. Och det var väl tur för henne kanske.
Man kan säga att jag och Martin är ihop nu.
Typ.
Vi har definitivt något på G. Japp.

Vågkoma

Under hela min viktresa så har jag varit utan våg.
Detta på grund av att jag lätt får vågkoma och står på skiten morgon, lunch, kväll och även nattetid då och då.
Man ser inte förändringen då.
Och man ger upp.
Därför, när jag började i januari förra året så bestämde jag. Ingen våg. Ingen jävla våg som ger mig vågkoma. Jag har sprungit till grannen och vägt mig eller vägt mig på gymmet.

Nu när jag har gått ner drygt 20 kilo är det lätt att känna sig lite "klar" och man lättar lite på sina matprinciper. Utan våg har man då inte koll på vad detta lättande på principer har för effekt på vikten.
Så idag köpte jag en våg. Och galltvål. Tar bort blodfläckar effektivt och det kommer att behövas när jag karvar i handlederna efter varje vägning.
Det gäller att ligga steget före mina vänner.
Det gör jag alltid.
Nästan.

Lugn och fin

Martin Stenmarck är här i helvetet med mig.